Föreläsare från Högskolan i Borås
 |
| Smålands landskapsblomma |
Att göra en närområdesstudie kan vara ett sätt att
undervisa i samhällskunskap. Eleverna känner sig förhoppningsvis mer delaktiga
och närvarande i undervisningen. [1]Irene
Andersson visade ”sitt” Borås på ett sätt som gjorde att vi på ett praktiskt
sätt fick se Borås byggnader och hus genom hennes ögon. Den praktiska
föreläsningen innehöll historia, religion och geografi. Irene Andersson fick
med alla ämnena i en promenad. Underbart roligt att få höra historier och anekdoter om vissa byggnader.
[2]Douglas Flourbrandt visade hur pedagoger på ett säkert och väl genomtänkt sätt leder och undervisar sin elevgrupp ute i naturen. Douglas Flourbrandt menade att det gäller att vara väl förberedd och ha en genomtänkt runda. Material ska vara väl förberett och eventuellt utkört till platsen innan. Han fortsatte även med att det kan vara bra att göra samarbetsövningar för att få gruppen och alla att känna sig inkluderade. Pedagogen ska även föra sin elevgrupp säkert genom trafikerade områden och då gäller det att man har pratat om trafikregler innan man ger sig ut med sin elevgrupp. Ofta består gruppen av ett par pedagoger som kan dela upp sig i ledet. En först en i mitten och en sist.
[3]Kerstin Kohlback berättade att det är viktigt att vi som pedagoger känner vår elevgrupp så att pedagogen kan underlätta för den eller de elever som behöver extra struktur. Vissa elever känner sig inte alls trygga med att gå ut i området om de inte känner till det eller har några landmärken som de känner till. Det blir extra viktigt att vi har en uppsamlingsplats som alla elever känner till och att vi pedagoger är tydliga i våra instruktioner. Är pedagogen tydliga och strukturerad kan alla elever känna sig trygga och njuta av utflykten. Kerstin sa även att det bästa är att utgå från elevernas förförståelse och inte gå för långt bak i tiden. För de yngre eleverna är det historia efter bara ett par år eller ännu mindre.
[4]Tobias Ruhtenberg visade att det finns många roliga och smarta lösningar som pedagogerna kan använda sig av i en närområdesstudie men även i andra ämnen och arbeten.. Ofta har eleverna en telefon som de kan ta med sig ut. Vissa klasser har även en egen Ipad som de kan använda sig av. Pedagogerna kan låta eleverna fotografera eller filma som ett komplement till undervisningen. Att pedagogerna låter eleverna använda sig av digitala verktyg är ett bra inslag i undervisningen. Det finns naturligtvis en baksida av användandet av Internet och det är all information som strömmar emot oss. Men undervisar vi eleverna om att bli källkritiska och att de behandlar informationen på bästa sätt kan vi dra stora fördelar med att ha "världen som klassrum".
[5] Gunilla Fihn lät oss studenter gå en stadsvandring och titta på olika konstverk i Borås stad. Vi skulle inte bara titta rakt framifrån utan även från sidan, bakom och över. Vi skulle även svepa med blicken runtomkring. Detta för att vi skulle se konsten med andra ögon och får olika perspektiv. Att ta med eleverna ut och göra en stadsvandring gör ofta att man får en annan syn på konstverken. Gunilla Fihn berättade en anekdot om en liten flicka som hade fått frågan om vad ett konstverk var? Hon hade svarat att, det var en sådan där staty. Då hade hon fått frågan om vad är konstverk för barn? Jo, det är sådana statyer som man kan klättra i. Gunilla Fihn berättade att det är viktigt att vi låter eleverna använda alla sina sinnen. När de avbildar något avbildar de sina tankar. Man kan även låta eleverna dramatisera statyer eller ett möte inne i klassrummet. Inget är rätt eller fel, alla har olika tankar om hur det är eller hur det ser ut.
[2]Douglas Flourbrandt visade hur pedagoger på ett säkert och väl genomtänkt sätt leder och undervisar sin elevgrupp ute i naturen. Douglas Flourbrandt menade att det gäller att vara väl förberedd och ha en genomtänkt runda. Material ska vara väl förberett och eventuellt utkört till platsen innan. Han fortsatte även med att det kan vara bra att göra samarbetsövningar för att få gruppen och alla att känna sig inkluderade. Pedagogen ska även föra sin elevgrupp säkert genom trafikerade områden och då gäller det att man har pratat om trafikregler innan man ger sig ut med sin elevgrupp. Ofta består gruppen av ett par pedagoger som kan dela upp sig i ledet. En först en i mitten och en sist.
[3]Kerstin Kohlback berättade att det är viktigt att vi som pedagoger känner vår elevgrupp så att pedagogen kan underlätta för den eller de elever som behöver extra struktur. Vissa elever känner sig inte alls trygga med att gå ut i området om de inte känner till det eller har några landmärken som de känner till. Det blir extra viktigt att vi har en uppsamlingsplats som alla elever känner till och att vi pedagoger är tydliga i våra instruktioner. Är pedagogen tydliga och strukturerad kan alla elever känna sig trygga och njuta av utflykten. Kerstin sa även att det bästa är att utgå från elevernas förförståelse och inte gå för långt bak i tiden. För de yngre eleverna är det historia efter bara ett par år eller ännu mindre.
[4]Tobias Ruhtenberg visade att det finns många roliga och smarta lösningar som pedagogerna kan använda sig av i en närområdesstudie men även i andra ämnen och arbeten.. Ofta har eleverna en telefon som de kan ta med sig ut. Vissa klasser har även en egen Ipad som de kan använda sig av. Pedagogerna kan låta eleverna fotografera eller filma som ett komplement till undervisningen. Att pedagogerna låter eleverna använda sig av digitala verktyg är ett bra inslag i undervisningen. Det finns naturligtvis en baksida av användandet av Internet och det är all information som strömmar emot oss. Men undervisar vi eleverna om att bli källkritiska och att de behandlar informationen på bästa sätt kan vi dra stora fördelar med att ha "världen som klassrum".
[5] Gunilla Fihn lät oss studenter gå en stadsvandring och titta på olika konstverk i Borås stad. Vi skulle inte bara titta rakt framifrån utan även från sidan, bakom och över. Vi skulle även svepa med blicken runtomkring. Detta för att vi skulle se konsten med andra ögon och får olika perspektiv. Att ta med eleverna ut och göra en stadsvandring gör ofta att man får en annan syn på konstverken. Gunilla Fihn berättade en anekdot om en liten flicka som hade fått frågan om vad ett konstverk var? Hon hade svarat att, det var en sådan där staty. Då hade hon fått frågan om vad är konstverk för barn? Jo, det är sådana statyer som man kan klättra i. Gunilla Fihn berättade att det är viktigt att vi låter eleverna använda alla sina sinnen. När de avbildar något avbildar de sina tankar. Man kan även låta eleverna dramatisera statyer eller ett möte inne i klassrummet. Inget är rätt eller fel, alla har olika tankar om hur det är eller hur det ser ut.
|
| Smålands landskapsblomma |
[1]
Irene Andersson. Historisk vandring i
Borås. Högskolan i Borås, 2015- 09- 04
[2]
Douglas Flourbrandt. Att vara ledare utomhus- att leda barn på
upptäcktsfärd. Högskolan i Borås, 2015-09-10
[3]
Kerstin Kohlback. Att undersöka
verkligheten. Högskolan i Borås, 2015-09-03
[4]
Tobias Ruhtenberg. Att undersöka
verkligheten. Högskolan i Borås, 2015-09-03
[5]
Gunilla Fihn. Staden som klassrum- konst
och berättande, 2015-09-17