Intervju med Ingrid Johansson.
 |
| Smålands landskapsblomma |
Ingrid
Johansson föddes den 6 oktober 1942 i Linneryd. Linneryd ligger i Kronobergs
län. Kronobergs län ligger i Småland. Familjen bestod av pappa Henning Karlsson
mamma Edith Karlsson och åtta syskon.
När
Ingrid började småskolan, årskurs 1-5 kallades småskolan, 1949 gick de i en
skola i Linneryd. De hade en kvinnlig lärare. Det var ganska vanligt att
småskolefröknarna var kvinnliga berättade Ingrid. Ofta bodde fröknarna i en
liten bostad på eller i anslutning till skolan. Lönerna för skolfröknarna var
ofta betydligt lägre än för de manliga lärarna som undervisade på folkskolor
eller i högre skolor.
Alla elever
fick varsin penna, ett suddgummi, en linjal och en gradskiva. Det gällde att
man var rädd om sina saker, men när pennan eller suddgummit tog slut fick man
gå till fröken och be om ett nytt. Eleverna fick även skrivböcker, det var ofta
riktiga böcker med antingen randigt eller rutigt papper. Man hade även en
skrivbok där eleverna tränade på skrivstil.
Religionsundervisningen
som vi har idag kallades förr för kristendomsundervisning. Man mötte inte många
olika religioner på den tiden utan det var endast i kristendom det undervisades
i. Efter andra världskriget hörde man talas om judendomen men det var inget man
fick någon undervisning om. I kristendomsundervisningen fick eleverna lära sig
bibliska berättelser. De hade en lärobok som hette just det. Ofta var det
väldigt spännande berättelser, tyckte Ingrid. Sedan var det viktigt att lära
sig olika psalmer utantill, så det var eleverna tvungna till att öva hemma
på.
På den tiden
som Ingrid gick i småskolan i Linneryd fick eleverna ta med sig egen matsäck
till skolan. Oftast bestod matsäcken av smörgåsar och mjölk. Hade man inget
pålägg var det bara bröd och smör. 1956 flyttade Ingrid och hennes familj till
Gislaved då började hon på Gyllenforsskolan. På Gyllenforsskolan serverades
skollunch. Det kändes väldigt lyxigt. Det fanns en gemensam skolmatsal till
både Gyllenforsskolan och Johan Orre skolan. Där matsalen låg då är det i dag
bara en stor gräsmatta. Eleverna fick gå till matsalen och det var en sträcka
på cirka 1 km. Matrasten var cirka en timma.
De hade även
gymnastik på schemat. Idrott som det idag kallas hette då gymnastik, lek och
idrott. De hade inga gymnastiksalar utan de var ute om vädret tillät eller så
ställde de sig jämte bänken. Armar uppåt sträck, knäna böj. Ingrid
berättade att hennes fröken var väldigt snäll och trevlig och då det var
riktigt fint väder sa hon att – Vi har varit inne så mycket i vinter och har
många gymnastiktimmar som vi inte har gjort åt så idag går vi ut och leker
allihop. Så då var de ute och lekte, kastade boll eller var ute och sprang.
Det fanns inga duschar eller omklädningsrum så eleverna hade på sig sina
vanliga kläder.
Både pojkar
och flickor gick i samma klass. Det fanns högre läroverk som hade speciella
flick- eller pojkskolor.
Tillbaka till Gyllenforsskolan
| Gamla Gyllenforsskolan.Foto: Firma Carl Carlsson Bokhandel, Gislaved |
Tips på undervisning!
Eleverna kan intervju någon äldre person
och på det sättet få reda på hur det var i skolan då och sedan jämföra
med hur det är nu. Eleverna kan muntligt återberätta vad de fått fram genom intervjun.
Samhällskunskap
Lgr 11: Hemortens
historia. Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.
Metoder för att söka information från olika källor. Intervju.
Svenska
Svenska
Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare.