Ämnesdidaktik för SO- ämnena
Odenstad (Ämnesdidaktik för SO- ämnena 2014, s.11)
skriver att pedagogen behöver anpassa sin undervisning utefter sin elevgrupp,
alla har olika förutsättningar och bakgrund, då gäller det för pedagogen att ha
en vid undervisningsrepertoar. Vidare skriver Odenstad (2014, ss.18-22) att det
är viktigt att pedagogen har en god ämneskunskap och känner sig trygg i ämnet. Pedagogen ska även kunna undervisa i ämnet med olika metoder och belysa ämnet
från olika perspektiv. Skolverket har gjort en undersökning och den visar att
eleverna tycker det är viktigt att läraren visar eget intresse för ämnet och
att pedagogerna undervisar på ett sätt som alla elever förstår. Odenstad (2014,
s.24) hävdar också vikten av att pedagogen ska vara väl förberedd och ha en
välplanerad lektion. Vidare belyser Odenstad att pedagogerna behöver ge eleverna tid
till reflektion över lektionen och undervisningen. Att pedagogerna har höga förväntningar på
eleverna har visat sig positiv, pedagogerna måste tro på sina elever och tro på
att de klarar uppgifterna. Pedagogen behöver vara ett aktivt stöd för eleverna
och pedagogen behöver känna att de kan påverka eleverna i rätt riktning.
Motivation och förväntningar hör ihop. Odenstad (2014, s.38) menar, genom
att få kunskap i de samhällsorienterade ämnena, religion, historia, geografi
och samhällskunskap, gör att människan kan utvecklas till en individ som vågar
och kan påverka samhället som man lever i. Det finns alltså ett egenvärde i att
läsa och ha kunskap i dessa ämnen.
 |
| Smålands landskapsblomma |
Plats Identitet Lärande Närområdesstudier i skolan
Sandroth, Werner och Båth (Plats Identitet Lärande
Närområdesstudier i skolan 2015, s.18) skriver att genom kunskap växer
eleverna, och att det är av största vikt att skolan ger eleverna kunskaper som
står sig över tid. Vidare skriver Sandroth, Werner och Båth (2015, ss.16-17)
att undervisa i och om närområdet kan ge eleverna en känsla av trygghet och
sammanhang. Många barn mår bra idag men en del känner sig vilsna och utanför
gruppen. Kan då pedagogerna få dem att uppfatta att mycket hänger ihop och
bildar ett sammanhang kan eleverna förhoppningsvis se sin egen värld mer
hanterbar och begriplig. Sandroth, Werner och Båth (2015, ss.42-43) hävdar att
genom närområdesstudier kan självkänslan stärkas och eleven utvecklar en
förståelse för sin plats både i historien, samhället, sin plats i rummet men även
i existentiella frågor. Sandroth, Werner och Båth (2015, ss.49-50) menar att
för många vuxna och barn känns det som världen skenar. Det går fort. Många
reser mellan olika miljöer. Migrationen gör att barn och vuxna pendlar mellan
olika kulturer. En förutsättning för god hälsa är att känna sig inkluderad och
att man har ett inflytande och kan känna att man kan påverka sitt samhälle
eller sin vardag. En annan viktig punkt som måste gå som en röd tråd genom alla ämnen i skolan är hållbar utveckling. Sandroth, Werner och Båth (2015, ss. 202-203) menar att hållbar utveckling handlar inte enbart av geografi utan det handlar mycket om rätt och fel, solidaritet och ansvar och sociala förhållanden. Det är av största vikt att vi får eleverna att känna ansvar och en samhörighet med platser och individer för att få en framtid som håller över tid.
 |
| Smålands landskapsblomma |