Reflektion
Reflektion kopplat till närområdesstudien
Att bedriva undervisning i SO ämnena kan med fördel
göras med hjälp av en närområdesstudie. Sanderoth, Werner och Båth (Plats
identitet lärande närområdesstudier i skolan 2015, s.16) menar att genom att
studera ett närområde kan man hitta kunskap inom många ämnesområden. Genom min
blogg har jag visat både genom text, bild och ljud olika områden i Gislaved och
Gyllenfors. Jag har även blandat äldre information med nyare. Genom att
intervjua och låta min mamma berätta anekdoter från förr har jag även fått med
att få minnen berättade av människor som lever nu. I Läroplan för
grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11, s.200) står det
att eleverna ska få undervisning i och om skildringar av livet förr och
nu.
Irene
Andersson visade "sitt" Borås och kunde på ett engagerande sätt få
oss studenter att bli mer intresserade av olika byggnader och platser. I min egen närområdesstudie
om Gyllenfors hoppas jag väcka intresset för olika platser för eleverna.
Förhoppningen är att de kan få upp ögonen för något de finner intressant och
kunna fördjupa sig i det området.
Odenstad (Ämnesdidaktik för SO- ämnena 2014,
s.11) skriver att det är viktigt att vi som pedagoger kan anpassa vår
undervisning utefter vår elevgrupp. Att pedagogen har en bred
undervisningsrepertoar. Genom att jag har olika undervisningssätt i min
närområdesstudie känner jag att jag kan fånga elever med olika bakgrund och
olika mycket förståelse. Då jag har använt olika undervisningssätt i min
närområdesstudie känner jag att jag kan fånga elever med olika bakgrund och
olika mycket förståelse.
Tobias
Ruhtenberg visade oss studenter på många bra verktyg som vi kan använda oss av
i den framtida undervisningen.Att använda digitala verktyg är idag ett
enkelt sätt att kunna få eleverna mer engagerade. Alla elever har idag en
mobiltelefon och med den kan de ta kort, göra intervjuer eller filma. Att låta
eleverna använda sig av sina telefoner kan vara ett bra komplement till
undervisningen.
Jag har även använt mig av ljud, bild, film och
text i min egen närstudie. Sanderoth, Werner och Båth (2015, s.42) skriver att
genom att göra en närområdesstudie stärker vi elevernas självkänsla och tillit,
det stärker även elevernas känsla av att de tillhör en plats. Förhoppningsvis
stärks deras känsla och förståelse för en plats, både i den lilla historian men
även till den större historian. Att pedagogen har en bred
undervisningsrepertoar. Genom att eleverna kan använda sig av digitala verktyg
eller mer traditionellt sätt, finns det olika sätt att hitta och bearbeta
information.
. Douglas
Flourbrandt gav oss tydliga tips som vi blivande pedagoger bör tänka på då det
gäller ett bra och tryggt ledarskap. Douglas menade att vi måste vara väl förberedda
och pålästa för uppgiften. När vi ger oss ut med en hel barngrupp är man oftast
fler pedagoger med så man kan fördela sig jämt över gruppen. Bakom, framför och
jämte. Samla gruppen tätt så att alla hör. Gör inte uppgifter som är för svåra
utan utgå från elevernas förförståelse. Sanderoth, Werner och Båth (2015, s.67)
menar att om vi ger eleverna större rörelsefrihet stärker vi deras
självförtroende och deras självtillit ökar. De lär sig att förstå andra miljöer
som de kan jämföra med sina egna miljöer. Det är bra att eleverna får ta del av
så mycket som möjligt i sitt närområde då ökar möjligheterna till lek och
umgänge.
Genom att jag har intervjuat äldre människor har jag fått fram
spännande information som gör att nyfikenheten väcks, och man vill bara veta
mer. Genom min närområdesstudie hoppas jag att det bildas många ringar på
vattnet. Att eleverna ska hitta något som de vill se närmare på eller någon
teknik de känner att de vill använda i sina studier. Det ena ger det andra, så
låt inte fantasin sätta stopp för kreativiteten
